Försvarsministern beskriver idag i ett inlägg på sin egen blogg kortfattat hur inköpen av nya helikoptrar och ubåtar (satsningar som han offentliggjort i debattartiklar de senaste dagarna) ska finansieras.
Pengarna ska enligt Tolgfors tas från flottans planerade köp av stridsstödfartyg (L10) och dessutom från området "ledningssystem". Vad det senare innefattar ska bli mycket intressant att se i nästa vecka när budgetpropositionen landar in, eller åtmininstone när den analyserats och brutits ner i specifika materielprojekt. Om man vågar sig på en gissning så gäller det att pengar som kan härledas till gemensam lägescentral (GLC) stryps. Milbloggsverige är fullt av inlägg om/mot GLC, så jag ska inte fördjupa mig i den, åtminstone inte nu. Läs mer hos Wiseman, Chefsingenjören eller Allan Widman om du vill veta mer.
Det vi verkligen får hoppas är att det inte är fråga om någon generell ambitionssänkning på ledningssystemområdet. Åtminstone armén är i stort behov av att omsätta stora delar av materielstocken för att fylla upp IO2014 med trovärdig materiel.
SvD (ubåtar), DN (helikoptrar)
tisdagen den 13:e april 2010
lördagen den 3:e april 2010
Följa regler till varje pris?
Det har seglat upp en intressant diskussion hos Wiseman efter signaturen "Trupparen"s gästinlägg. Upptakten var ett antal kommentarer till Wisemans inlägg om PRIO som jag tidigare länkat till. Sammanfattningsvis så handlar Trupparens inlägg om att han/hon tycker att "mindre" regelbrott som syftar till att skapa effekt och en rationell vardag kan försvaras. Jag håller med.
Jag vågar påstå att jag är ganska väl insatt i de bestämmelser som reglerar min vardag. Ju fler regler jag lär mig desto fler inser jag dock att jag bryter mot. Vissa bestämmelser vågar jag hävda att de flesta av mina kollegor bryter mot, andra anställda bryter ytterst ogärna mot några (och producerar sällan speciellt mycket heller) och en tredje grupp bryter mot regler, i mitt tycke, alldeles för ofta och framförallt mot fel bestämmelser. För att exemplifiera och för att visa var på skalan jag befinner mig:
- Jag flexar fler gånger i månaden utanför vårt lokala flextidsavtal (i de fall det genererar ob tar jag inte ut den). Processen med att ändra i fasta listan besparar jag mig själv och min chef. Det ger 1. mer effekt och 2. mig själv en drägligare arbetssituation.
- Jag har ibland någon enstaka kvarglömd 5.56 i fickan eller stridsvästen och underlåter att gå igenom hela "låsa-in-ammunition-på-rätt-sätt-processen" utan tar med dem vid nästa skjutpass. 45 minuter kan användas bättre.
- Jag har givit soldater "nödtjänstledigt" flera gånger. Det har gällt flickvänner som gjort slut, anställningsintervjuer som flyttats med kort varsel osv. Tjänstledighet ska ju annars sökas en vecka innan och beviljas av förbandschef (eller delegerat till lägst övlt/kmdkn, ofta bataljonschef). Varför då? Av omtanke om truppen. De är människor. Det kan t o m vara så att jag har skickat vidare en sent inkommen ansökan när förklaringen var "jag glömde att lämna in den i tid" istället för någon sunkig bortförklaring. Jag har därmed även tagit på mig "skulden" för en sent inkommen ansökan hos bataljonschefen.
- Det händer under övningar att jag själv gör bedömningen att jag kan köra bil en stund till trots att min formella körtid gått ut. Syftet kan t ex vara att hinna följa avslutningen av ett moment som blågul. Ett par timmar över gränsen känns ok ibland, ibland inte. Inte värre än att åka till jobbet en tisdag efter att barnskrik hållit mig vaken till tre.
- Jag fysar sällan mina obligatoriska tre timmar i veckan på arbetstid. En till två brukar det bli, men under övningar inte alls av naturliga skäl. Däremot så har jag aldrig varit i närheten av att misslyckas med ett fystest av något slag. Vad gör jag med tiden jag inte fysar upp? Jobbar med annat som påverkar min omgivning och underlydande mer direkt än min fysiska status. Konsekvensanalys.
- Ett exempel på regelbrott jag inte är beredd att göra är dock att låta en soldat eller för den delen en anställd kollega logga in i min dator med mina uppgifter eller mitt TEID-kort (just detta debatteras hårt på WW). Konsekvensanalys, även här.
Många av kommentarerna på WW fördömer alla typer av regelbrott å det skarpaste. Det är naturligtvis den politiskt korrekta hållningen för en officer och den linje man ska följa om man ska passera hjärnskrynklarna som vaktar trappan från major och uppåt. Dock tror jag att om man är något mer ödmjuk än vad vissa av kommentatorerna är så kommer man nog hitta en del små putsskador även i den egna fasaden. Har de verkligen koll på alla bestämmelser? Bryter man inte mot detaljbestämmelser så finns det mer svepande exempel att titta närmare på. "Uniformen skall vara hel och ren och i övrigt välvårdad. Skodon skall vara putsade, knappar skall vara knäppta och dragkedjor skall vara igendragna om inte annat anges. Avsteg får i regel endast ske efter HKV medgivande." (FM UniBest 2009) Nå, hur många av herrarna/damerna har egentligen inhämtat HKV tillstånd innan ni smutsat ner uniformen? Svara! Eller... har ni gjort egna rimlighetsbedömningar av reglerna och tänkt att "men det är ju inte så de menar"?
Jag vågar påstå att jag är ganska väl insatt i de bestämmelser som reglerar min vardag. Ju fler regler jag lär mig desto fler inser jag dock att jag bryter mot. Vissa bestämmelser vågar jag hävda att de flesta av mina kollegor bryter mot, andra anställda bryter ytterst ogärna mot några (och producerar sällan speciellt mycket heller) och en tredje grupp bryter mot regler, i mitt tycke, alldeles för ofta och framförallt mot fel bestämmelser. För att exemplifiera och för att visa var på skalan jag befinner mig:
- Jag flexar fler gånger i månaden utanför vårt lokala flextidsavtal (i de fall det genererar ob tar jag inte ut den). Processen med att ändra i fasta listan besparar jag mig själv och min chef. Det ger 1. mer effekt och 2. mig själv en drägligare arbetssituation.
- Jag har ibland någon enstaka kvarglömd 5.56 i fickan eller stridsvästen och underlåter att gå igenom hela "låsa-in-ammunition-på-rätt-sätt-processen" utan tar med dem vid nästa skjutpass. 45 minuter kan användas bättre.
- Jag har givit soldater "nödtjänstledigt" flera gånger. Det har gällt flickvänner som gjort slut, anställningsintervjuer som flyttats med kort varsel osv. Tjänstledighet ska ju annars sökas en vecka innan och beviljas av förbandschef (eller delegerat till lägst övlt/kmdkn, ofta bataljonschef). Varför då? Av omtanke om truppen. De är människor. Det kan t o m vara så att jag har skickat vidare en sent inkommen ansökan när förklaringen var "jag glömde att lämna in den i tid" istället för någon sunkig bortförklaring. Jag har därmed även tagit på mig "skulden" för en sent inkommen ansökan hos bataljonschefen.
- Det händer under övningar att jag själv gör bedömningen att jag kan köra bil en stund till trots att min formella körtid gått ut. Syftet kan t ex vara att hinna följa avslutningen av ett moment som blågul. Ett par timmar över gränsen känns ok ibland, ibland inte. Inte värre än att åka till jobbet en tisdag efter att barnskrik hållit mig vaken till tre.
- Jag fysar sällan mina obligatoriska tre timmar i veckan på arbetstid. En till två brukar det bli, men under övningar inte alls av naturliga skäl. Däremot så har jag aldrig varit i närheten av att misslyckas med ett fystest av något slag. Vad gör jag med tiden jag inte fysar upp? Jobbar med annat som påverkar min omgivning och underlydande mer direkt än min fysiska status. Konsekvensanalys.
- Ett exempel på regelbrott jag inte är beredd att göra är dock att låta en soldat eller för den delen en anställd kollega logga in i min dator med mina uppgifter eller mitt TEID-kort (just detta debatteras hårt på WW). Konsekvensanalys, även här.
Många av kommentarerna på WW fördömer alla typer av regelbrott å det skarpaste. Det är naturligtvis den politiskt korrekta hållningen för en officer och den linje man ska följa om man ska passera hjärnskrynklarna som vaktar trappan från major och uppåt. Dock tror jag att om man är något mer ödmjuk än vad vissa av kommentatorerna är så kommer man nog hitta en del små putsskador även i den egna fasaden. Har de verkligen koll på alla bestämmelser? Bryter man inte mot detaljbestämmelser så finns det mer svepande exempel att titta närmare på. "Uniformen skall vara hel och ren och i övrigt välvårdad. Skodon skall vara putsade, knappar skall vara knäppta och dragkedjor skall vara igendragna om inte annat anges. Avsteg får i regel endast ske efter HKV medgivande." (FM UniBest 2009) Nå, hur många av herrarna/damerna har egentligen inhämtat HKV tillstånd innan ni smutsat ner uniformen? Svara! Eller... har ni gjort egna rimlighetsbedömningar av reglerna och tänkt att "men det är ju inte så de menar"?
måndagen den 29:e mars 2010
PRIO ett, eller?
Nu har nog snart "alla" andra försvarbloggare skrivit om PRIO med några få dagars mellanrum, så då kan ju jag med min nyuppväckta blogg inte vara sämre. Mina kollegor har läsvärda inlägg i ämnet som jag länkar längst ner.
Det finns uppenbara problem med PRIO, det kan vi vara överens om. Men, frågar jag mig då, är alternativet? Ska vi fortsätta harva på med alla möjliga sunkiga IT-system från -70, -80 och -90-talen som i undantagsfall samverkar? Är det godtagbart att inte ens internfakturering sker mer eller mindre omgående och kan ge utfall i ekonomisystemen? Om jag handlar på förrådet eller hyr en bil av FMLOG kan det ta månader innan det belastar förbandets ekonomiska medel. Det ankommer naturligtvis på de chefer som har ekonomiansvar att hålla koll på vad som är förbrukat, men är det inte väldigt otidsenligt att ha någon slags parallellbokföring i Excel i veckor/månader?
Samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över att det alltid blir så fantastiskt bråttom. På några få veckor ska en oöverskådlig mängd utbildningar genomgås. Kvaliteten kan ju milt uttryckt ifrågasättas. Vi har ju faktiskt en hel del annan verksamhet som är i full gång så här års, men det brukar man inte bry sig så mycket om. Produktion av förband är ju, näst efter de förband som faktiskt är insatta, det som stör byråkratin allra mest.
Wiseman, Chefsingenjören, Morgonsur och Väpnaren
Det finns uppenbara problem med PRIO, det kan vi vara överens om. Men, frågar jag mig då, är alternativet? Ska vi fortsätta harva på med alla möjliga sunkiga IT-system från -70, -80 och -90-talen som i undantagsfall samverkar? Är det godtagbart att inte ens internfakturering sker mer eller mindre omgående och kan ge utfall i ekonomisystemen? Om jag handlar på förrådet eller hyr en bil av FMLOG kan det ta månader innan det belastar förbandets ekonomiska medel. Det ankommer naturligtvis på de chefer som har ekonomiansvar att hålla koll på vad som är förbrukat, men är det inte väldigt otidsenligt att ha någon slags parallellbokföring i Excel i veckor/månader?
Samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över att det alltid blir så fantastiskt bråttom. På några få veckor ska en oöverskådlig mängd utbildningar genomgås. Kvaliteten kan ju milt uttryckt ifrågasättas. Vi har ju faktiskt en hel del annan verksamhet som är i full gång så här års, men det brukar man inte bry sig så mycket om. Produktion av förband är ju, näst efter de förband som faktiskt är insatta, det som stör byråkratin allra mest.
Wiseman, Chefsingenjören, Morgonsur och Väpnaren
fredagen den 26:e mars 2010
Eva Sternberg - dumstrut på!
Nå, så kommer då ett inlägg som inte har ett dugg med försvaret att göra, däremot ett annat ämne jag bryr mig om - barn.
Såg av en händelse ett inslag på TV4 Nyhetsmorgon igår när man ringde upp författaren till en debattartikel i Expressen, Eva Sternberg. Hon titulerar sig själv "ledarskapslärare och språkvetare". Hennes tes är att spädbarnsolycksfallen (som har ökat enligt en avhandling hon hänvisar till) har ett direkt samband med att andelen pappor som är hemma med små barn också har ökat. I dag fanns hon i studion och mötte en manlig sjuksköterska och journalisten Carlos Rojas i en debatt och blev som jag förväntade mig fullständigt tillintetgjord. Inte ens programledarna kunde hålla sig från att dra på smilbanden.
Sternberg menar att kvinnor är "evolverade" (hennes eget verb) till att ta hand om spädbarn och att "Män har utvecklat sin hjärna till att skjuta bisonoxar och se tredimensionellt." Det enda stöd hon har för den uppfattningen är prof Annika Dahlströms bok "Könet sitter i Hjärnan". Den är, för att uttrycka sig milt, ifrågasatt...
En av de avslutande meningarna i Sternbergs artikel är "Ett första steg för att bryta olyckstrenden är att vetenskapligt fastställa vem av föräldrarna som har hand om barnet vid olyckstillfället". Hon slår alltså fast att det faktiskt inte finns något stöd för hennes teori.
Vilken överraskning att det var just Expressen som tyckte att hennes åsikt var så viktig att den förtjänade en helsida. Nej, Eva Sternberg, det där duger inte. Dumstrut på.
Såg av en händelse ett inslag på TV4 Nyhetsmorgon igår när man ringde upp författaren till en debattartikel i Expressen, Eva Sternberg. Hon titulerar sig själv "ledarskapslärare och språkvetare". Hennes tes är att spädbarnsolycksfallen (som har ökat enligt en avhandling hon hänvisar till) har ett direkt samband med att andelen pappor som är hemma med små barn också har ökat. I dag fanns hon i studion och mötte en manlig sjuksköterska och journalisten Carlos Rojas i en debatt och blev som jag förväntade mig fullständigt tillintetgjord. Inte ens programledarna kunde hålla sig från att dra på smilbanden.
Sternberg menar att kvinnor är "evolverade" (hennes eget verb) till att ta hand om spädbarn och att "Män har utvecklat sin hjärna till att skjuta bisonoxar och se tredimensionellt." Det enda stöd hon har för den uppfattningen är prof Annika Dahlströms bok "Könet sitter i Hjärnan". Den är, för att uttrycka sig milt, ifrågasatt...
En av de avslutande meningarna i Sternbergs artikel är "Ett första steg för att bryta olyckstrenden är att vetenskapligt fastställa vem av föräldrarna som har hand om barnet vid olyckstillfället". Hon slår alltså fast att det faktiskt inte finns något stöd för hennes teori.
Vilken överraskning att det var just Expressen som tyckte att hennes åsikt var så viktig att den förtjänade en helsida. Nej, Eva Sternberg, det där duger inte. Dumstrut på.
Kräva avgång, är det nödvändigt?
Det fortsätter blåsa snålt i infostaben. TV4 ställer frågor om huruvida Infodir Lagersten kan sitta kvar, Värnpliktsnytt likaså och hänvisar till åsikter hos soldater i Utlandsstyrkan. Låt oss vara överens om en sak - det var olämpligt att utrrycka sig som Lagersten gjorde. "Men", för att citera Tony Irving, "däjt häer aer inte roumba". Hur många kan, med handen på hjärtat, säga att de aldrig har yttrat något i ett slutet rum som taget ur sitt sammanhang skulle uppfattas väldigt konstigt, olämpligt, eller kränkande? Jag har gjort det många gånger, Lagerstens misstag var att han blev inspelad...
Avståndet mellan Afghanistan och Stockholm är väldigt långt. Jag vet precis hur det är att stå där nere och inte känna fullt stöd hemifrån. Förbandet känner sig ofta ensamt, tvingas till egna, ibland okonventionella lösningar och får sedan skäll för det med. Där står man mitt i genomförandet och kan kanske inte alltid på minutbasis lämna de svar som högre chef begär. Det är något man här på hemmaplan (i olika delar av HKV) måste vara fullt medveten om innan man öppnar munnen för att kritisera. Oaktat detta tycker jag att det är lite magstarkt att kräva en avgång. Jag tror dock inte att det hade varit något problem om Lagersten bara rakt av hade gjort en pudel och inte svamlat och lindat in sin ursäkt i olika förklaringar.
TV4, Värnpliktsnytt
Avståndet mellan Afghanistan och Stockholm är väldigt långt. Jag vet precis hur det är att stå där nere och inte känna fullt stöd hemifrån. Förbandet känner sig ofta ensamt, tvingas till egna, ibland okonventionella lösningar och får sedan skäll för det med. Där står man mitt i genomförandet och kan kanske inte alltid på minutbasis lämna de svar som högre chef begär. Det är något man här på hemmaplan (i olika delar av HKV) måste vara fullt medveten om innan man öppnar munnen för att kritisera. Oaktat detta tycker jag att det är lite magstarkt att kräva en avgång. Jag tror dock inte att det hade varit något problem om Lagersten bara rakt av hade gjort en pudel och inte svamlat och lindat in sin ursäkt i olika förklaringar.
TV4, Värnpliktsnytt
torsdagen den 25:e mars 2010
FMUKs delredovisning om dödsskjutningarna (uppdaterad)
Klockan 14 idag håller HKV presskonferens med anledning av den (muntliga) delredovisning som Försvarsmaktens undersökningskommission tydligen genomfört tidigare i veckan. Det ska bli intressant att höra om man kan presentera så mycket fakta att man dödar spekulationerna i främst Aftonbladet.
Uppdatering 14:35 Presskonfensen websändes på forsvarsmakten.se (men verkar inte ligga kvar längre). Det arméinspektören redovisade var ur mitt perspektiv inte speciellt revolutionerande. Det som var okänt för mig var detaljer kring sjuktransporten. Enligt redovisningen så hade man inledningsvis beställt helikoptertransport men därefter fattat beslut om att själva köra de skadade till det tyska fältsjukhuset i Marmal. Därför avbeställdes helikoptern. Det som då händer är att ett svenskt fordon som kör fast blockerar vägen varefter helikopter återigen beställs. De skadade lastas senare om till ett nytt fordon som anslutit till platsen. När helikoptern till slut ansluter lastas tolken och den lindrigt skadade svenske soldaten. De båda transporterna kommer fram i princip samtidigt till Mamal. Det viktiga i det ärendet är det besked som läkarna på Marmal hade lämnat: det hade inte spelat någon roll om transporten hade kommit fram tidigare. Det är förhoppningsvis en viss lättnad för de soldater och stabsmedlemmar som varit inblandade och förhoppningsvis också för anhöriga.
Det Bernt Grundvik valde att inte kommentera var det som omfattas av förundersökningssekretess, främst det som gäller huruvida de döda kan ha träffats av någon svensk kula under den efterföljande eldstriden. Däremot tycker jag nog att alla spekulationer om händelseförloppet i stort borde kunna avslutas.
Den tjafsige reportern på TV4 hängde upp sig oerhört på att HKV "ljuger" när de skriver i sitt pressmeddelande om "fickringningen" att det var TV4 som ringde och inte tvärt om. Infodirektören slingrade sig däremot som en orm när han fick frågan om han hade bett om ursäkt för sina inspelade uttalanden men påstod till slut att han hade gjort just det och bett chefen FS18 framföra detta till förbandet. Något säger mig att det inte är riktigt så...
Expressen väljer rubriken "Försvarsmakten om skjutna soldaterna: Kan inte utesluta vådaskott". Jämför med DN: ”De dog inte av vådaskott”. Undrar varför jag avskyr kvällstidningar...
SvD, DN, AB, EX, EX 2, EX 3
Uppdatering 14:35 Presskonfensen websändes på forsvarsmakten.se (men verkar inte ligga kvar längre). Det arméinspektören redovisade var ur mitt perspektiv inte speciellt revolutionerande. Det som var okänt för mig var detaljer kring sjuktransporten. Enligt redovisningen så hade man inledningsvis beställt helikoptertransport men därefter fattat beslut om att själva köra de skadade till det tyska fältsjukhuset i Marmal. Därför avbeställdes helikoptern. Det som då händer är att ett svenskt fordon som kör fast blockerar vägen varefter helikopter återigen beställs. De skadade lastas senare om till ett nytt fordon som anslutit till platsen. När helikoptern till slut ansluter lastas tolken och den lindrigt skadade svenske soldaten. De båda transporterna kommer fram i princip samtidigt till Mamal. Det viktiga i det ärendet är det besked som läkarna på Marmal hade lämnat: det hade inte spelat någon roll om transporten hade kommit fram tidigare. Det är förhoppningsvis en viss lättnad för de soldater och stabsmedlemmar som varit inblandade och förhoppningsvis också för anhöriga.
Det Bernt Grundvik valde att inte kommentera var det som omfattas av förundersökningssekretess, främst det som gäller huruvida de döda kan ha träffats av någon svensk kula under den efterföljande eldstriden. Däremot tycker jag nog att alla spekulationer om händelseförloppet i stort borde kunna avslutas.
Den tjafsige reportern på TV4 hängde upp sig oerhört på att HKV "ljuger" när de skriver i sitt pressmeddelande om "fickringningen" att det var TV4 som ringde och inte tvärt om. Infodirektören slingrade sig däremot som en orm när han fick frågan om han hade bett om ursäkt för sina inspelade uttalanden men påstod till slut att han hade gjort just det och bett chefen FS18 framföra detta till förbandet. Något säger mig att det inte är riktigt så...
Expressen väljer rubriken "Försvarsmakten om skjutna soldaterna: Kan inte utesluta vådaskott". Jämför med DN: ”De dog inte av vådaskott”. Undrar varför jag avskyr kvällstidningar...
SvD, DN, AB, EX, EX 2, EX 3
onsdagen den 24:e mars 2010
Skyddsnivåerna och folket
Sverige har som de flesta som följer Afghanistanrapporteringen känner till höjt skyddsnivån på fordonen som används i insatsområdet under det senaste året. Från framförallt Toyota Landcruiser med "lätt splitterskydd" till bepansrade RG32/Galten och stridsfordon 90. En avsevärd förbättring av skyddet. Samtidigt som detta sker så börjar COM ISAF (Gen McChrystal) driva linjen att skyddsnivåerna måste sänkas för att sända "rätt" signaler till det folk vi är där för att skydda.
Problemet är dock följande: Vem ska tala om för den dödade soldatens anhöriga att hon/han miste livet för att vi (förbandet och soldatens chefer) valde en låg skyddsnivå i syfte att komma närmare folket? Problemet är naturligtvis de olika perspektiven. Soldatens och "det högre syftet".
Det går dock alltid att få ännu mer skydd, vilket i sin tur kommer leda till kraftigare vapeninsatser från motståndarna (t ex högre laddningsvikter i IED:erna) och en ännu högre barriär mot de civila afghaner vi är där för. Vad händer om ett år? Har vi stridsvagn på plats då? Själv valde jag också de splitterskyddade fordonen när möjligheten fanns. Jag har FULL förståelse för att mina kollegor i FS18 inte vill åka i oskyddade fordon. Men finns det någon väg tillbaka? Vem ger ordern om att patrullera utan kroppsskydd i högriskområdena? Det är inte McChrystal eftersom skyddet i huvudsak är en nationell fråga.
Läs hela intervjun i the Daily Telegraph
"Even when we run around in armoured vehicles or personal armour we often send an unintended message that we're more important than they are. If we've got more armour but in reality the people are at more risk they have to question the degree to which we really are protecting them."McChrystal vill alltså att man ibland ska patrullera i oskyddade fordon (så kallade softskins) och utan skyddsväst för att få en närmare kontakt med civilbefolkningen. Det är naturligtvis helt riktigt och de diskussionerna fördes även när jag själv var i Afghanistan (före McChrystals tid). Det är solklart att samverkan inte är speciellt framgångrik mellan en part som har full stridsutrustning (inklusive hjälm och skyddsglasögon) och en annan som är civilklädd. Det är svårt att utveckla något djupare förtroende om man säger så...
Problemet är dock följande: Vem ska tala om för den dödade soldatens anhöriga att hon/han miste livet för att vi (förbandet och soldatens chefer) valde en låg skyddsnivå i syfte att komma närmare folket? Problemet är naturligtvis de olika perspektiven. Soldatens och "det högre syftet".
Det går dock alltid att få ännu mer skydd, vilket i sin tur kommer leda till kraftigare vapeninsatser från motståndarna (t ex högre laddningsvikter i IED:erna) och en ännu högre barriär mot de civila afghaner vi är där för. Vad händer om ett år? Har vi stridsvagn på plats då? Själv valde jag också de splitterskyddade fordonen när möjligheten fanns. Jag har FULL förståelse för att mina kollegor i FS18 inte vill åka i oskyddade fordon. Men finns det någon väg tillbaka? Vem ger ordern om att patrullera utan kroppsskydd i högriskområdena? Det är inte McChrystal eftersom skyddet i huvudsak är en nationell fråga.
Läs hela intervjun i the Daily Telegraph
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
